Den lettiska nazismen

Athanasios Pafilis
född 1954, Grekland

Athanasios Pafilis ställde den 23 februari detta år en intressant fråga om Lettland som besvaras av rådet under den kommande sammanträdesperioden i mars.

Nyligen beslutade en majoritet av det lettiska parlamentet (Saeima) att utesluta parlamentsledamoten Nikolaj Kabanov ur utrikesutskottet som ett ”straff” för att denne deltagit i produktionen av en film med titeln ”Nazismen i Baltikum”, som handlar om SS-förbandens verksamhet.
Kabanov anklagades för att därigenom ha deltagit i ”statsfientlig” verksamhet och för att under ett sammanträde ha talat ryska i det lettiska parlamentets kammare.
Med tanke på detta oacceptabla politiska agerande, som bland annat bidrar till ett historiskt rättfärdigande av medlemmarna i SS, undrar jag:
Hur ställer sig rådet till de lettiska myndigheternas alltmer nazivänliga inriktning, till kraven på ett upphävande av förbudet mot kommunistpartiets verksamhet och ett ogiltigförklarande av den vallag som hindrar medlemmar i det tidigare kommunistpartiet och i andra organisationer från att delta i nationella och lokala val, samt till frågan om rösträtt för en stor del av den lettiska befolkningen (rysktalande), som sedan 1991 berövats sina politiska rättigheter?

Om detta är sant måste frågan ställas om hur Lettland lyckats bli medlem av det som på brysselitiska benämns Den Europeiska Gemenskapen.
Men det är inte första gången det förefaller som om tanken på att en medlemstat ska vara ett rättssamhälle, och därmed ett skydd för den vanlige medborgaren, väger lättare än tanken på att upprätta en gränslös marknad för storföretagen.